Ställ för fan inte cykeln i Norrviken – sommardagbok 17/7

Man skulle kunna säga att det inte varit min dag idag. Skulle man kunna säga.

Tydligen har jag inte lärt mig av mina misstag. Jag kände nog på mig att det skulle hända igen. Trots att jag ställt den lite längre bort vid ett dagis så var bara halva cykeln kvar imorse. Norrvikens cykeltjuvar jobbar alltså inte bara på helger. Så ja jag gick i turbofart till jobbet igen och man hinner ju precis men det är inte så kul liksom. Så nu får jag komma på något annat sätt. Kanse bara får ’bite the bullet’ (bita i kulan? Aj?) och ta det tidigare tåget. Jaja jag har en hel helg att lista ut det.

Men sedan kom nästa smäll. Och denna inte endast figurativ. Har väl blivit lite för bekväm med att köra postbilen nära folks brevlådor och lyckades köra in i ett staket, i en kurva jag tog lite för snävt. Och inte nog med det. Jag satt liksom fast och kunde inte köra vidare utan att göra det värre. Men som tur var kom en granne och hjälpte mig hur jag skulle manövrera för att komma loss. Sedan kom de som bodde där ut och dem var kanske inte jätteglada. Och på grund av den kokande värmen och kanske lite stress inför ett nalkande tåg jag hade på eftermiddagen (dessa faktorer är nog även en orsak till att jag ens klantade mig från början) så kanske jag inte hade världens bästa kundbemötande. Men jag tror jag lyckades förmedla en ursäkt och uppfattade någon sorts ’jaja sånt händer’ från dom så jag hoppas jag inte blir stämd eller nåt. Och bilen klarade sig, förutom en lagom stor buckla, en stor repa och en plastdetalj mindre. Det går att banka tillbaka tror jag. Den där bilen är ju inget smycke direkt. Den har tagot gott om smällar sedan tidigare. Sen vet jag inte hur deras staket såg ut innan men på sin höjd och så var det några flisor som lossande. Tror jag. Och ingen människa tog skada. Så fort körde jag ju inte. Och jag mådde bra också. Tidigare när jag klantat mig på liknande sätt så har jag gått runt med en klump i magen ett tag efter. Men nu kände jag mig rätt ok. Lite har väl att göra med att det var en bil ingen bryr sig om kosmetiskt jag skadade och inte din kollegas bonuspappas bil som skrapar upp en okänd bil utanför Europris i Tromsø (den historien får jag ta en annan gång). Men ja efter jag ringt chefen och förklarat och han tog det bra så kände jag mig rätt ok.

Sen fortsatte resten av rundan som vanligt förutom att jag hade lite eld i baken nu när jag låg efter. Och hettan hjälpte ju inte. Höjdpunkten var ju när jag stannade hos Mickes mamma (som för övrigt heter Ann) på lite fika. Det är alltid en trevlig stund på dagen. Och hon pratar på. Idag pratade vi om hur fint Gröna Anna är. Sen behövde jag skynda vidare. Jag fick det gjort så fort jag kunde men det var förvånansvärt mycket post för att vara en fredag så det tog sin tid. Jag hann precis tillbaka för att kunna fixa det sista och sen sprang jag till pendeln och hann precis ta tåget till Uppsala.

Det var sjukt varmt på pendeln men jag överlevde. Imorse under sorteringen var det ett ex av veckoridningen Kvällsstunden som sakande adress. Eftersom tidningar inte går att returnera så får man lov som brevbärare att behålla den själv. Många av dom brukar hamna hos Ann. Men nu var det så att hon redan fått en Kvällsstunden idag. Därför sparade jag detta ex till mig själv till att läsa på tåget och sen ge till päronen. Så blev lite besviken när jag insåg att jag glömde ta med Kvällstunden i all hast från kontoret. Men aja den finns kvar. Hade varit en kul grej bara. Men hursomhelst så tog jag pendeln till Uppsala för att sedan kunna byta till ett tåg till Avesta. Lite kul med omväxling och inte bara åka via Västerås hela tiden då.

Hade heller inte ätit lunch utan bara en flapjack som smält efter att ha legat i min ficka hela dagen. Som jag åt medan jag rusade till pendeln. Så det blev en korv i Uppsala. Jag hade inte så värst mycket tid men gick ändå förbi Pressbyrån, som var närmst. Jag vet inte om det är så viktigt egentligen men föredrar att köpa korv från mojar som ägs av den som står vid grillen liksom och inte bara någon en stor kedja. Till och med Solnakorv kan kännas lite för opersonligt för mig. Såklart finns det många Solnakorv grillar jag älskar och det är ju en franchise där grillmaestron verkar ha ganska mycket frihet. Har dom ens Solnakorv i Uppan? Hur brett sprider sig Solnakorvs imperium egentligen? Det får jag ta och kolla upp. Vet att jag redan läst igenom Solnakorvs wikipedia någon gång men nu minns jag inte vad det stod. Lästa igenom hela Arlandas wikipedia på pendeln också. Ändå ganska intressant. Kan rekommendera. Så, det blev en grillad korv med bröd från Dressinen vid Uppsala C. Deras tunnbrödrulle såg riktigt god ut och det är ju verkligen något jag saknat i Lund så var sugen men dels på grund av tiden jag inte hade och att jag typ inte var så hungrig så jag skippade det idag.

SJ InterCity är ju lite klumpiga och daterade men dom har en viss charm ändå. Visst det finns ingen AC men fönsterna går att öppna så det fläktade ganska skönt. Någon hade dragit ned gardinen lite halvt över ett nerdraget fönster så det fladdrade precis som på film medan den fina utsikten på sträckan Uppsala-Avesta passerade. Nu kändes det som att den här smått påfrestande dagen höll på att vända. Avesta Krylbo har ett väldigt vackert stationshus också. Att sitta där och vänta medan solen fortfarande gav allt den hade påminde mig om kvällar under tågluffen, när vi satt på perronger utan några bekymmer alls. Bara var vi skulle resa härnäst. Sen tog jag nästa tåg till Fagersta. Tåg i Bergslagen har också ganska charmiga tåg ändå (vill ni ha fler tankar om tåg så finns en lång anteckning där jag recenserat tåg från tågluffen utifrån olika kriterier. Om tillräckligt många är intresserade så kan jag publicera den).

I Fagersta hämtade pappa mig med Saaben. Det trodde ni inte va! Att den skulle va ute på vägarna och härja igen. Nåja, det är lite småfix men den är körduglig. Och så fick jag köra den genom regnet som kommit plötsligt. Och sedan en trevlig kväll här i stugan. Så dagen kanske inte började som ’min’ men efter tag så, tog jag tag i den. Skulle man kunna säga. Och efter dagen kommer natten, det är sedan gammalt. God natt, min vän!